Riskbedömning av snöskottare på tak

Byggnads uppskattar att det är låg kollektivavtalstäckning för yrkesgruppen. Plåt- och Ventföretagen uppger att kollektivavtalstäckning bland plåtslagerier är mycket hög, men det är vanligt att företag inom andra närliggande yrkesområden utför snöskottning av tak. Sådana företag kan vara verksamma på andra kollektivavtalsområden och det gör det svårt att uppskatta den sammantagna andelen företag som har kollektivavtal och utför tjänsten.

Det saknas också uppgifter om hur stor andel av de som skottar snö på tak som är medlemmar i facket. Mot bakgrund av att många inom yrkesområdet kan antas vara tillfälligt anställda, kan organisationsgraden dock antas vara låg.  Organisationsgraden generellt bland arbetare som har tidsbegränsade anställningar är endast 29 procent. En låg organisationsgrad innebär också att det är svårt för de anställda att bevaka sina rättigheter.

Att skotta snö på tak är ett riskfyllt arbete. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:13) om risker vid vissa typer av arbeten innehåller preciserade krav för snöskottning på tak. Arbetsgivare som överträder fallskyddsbestämmelserna måste betala en sanktionsavgift. Föreskrifter om skydd mot fall finns även i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10), 4 kap. Arbetsmiljöverket kan följa upp att kraven efterlevs genom inspektioner.

I branscher med långa leveranskedjor med många underleverantörer minskar insynen vilket leder till att oseriösa företag längre ner i leveranskedjan är svårare att upptäcka. Med det sagt kan en lång leveranskedja med seriösa företag fungera problemfritt, likväl som oskäliga arbetsvillkor kan förekomma i en kort leveranskedja.

Plåt- och Ventföretagen menar att det ofta är ett plåtslageri som har serviceavtalet för takunderhåll. Snörika vintrar är det vanligt att det tas in extrapersonal eller att underentreprenörer anlitas.

Byggnads menar att de arbetare som ofta täcker upp vid personalbrist är anställda inom lågstatusyrken eller arbetslösa. Byggnads lyfter också fram att det inte är ovanligt att egenföretagare anlitas som underentreprenörer, vilket kan skapa oklarheter när det kommer till arbetsmiljöansvar.

Att använda utländsk arbetskraft är vanligt i många branscher och innebär ingen risk i sig. Däremot ställer användandet av utländsk arbetskraft utökade krav på arbetsgivaren för att skydda arbetstagaren.

Det saknas statistik om hur vanligt det är att utländsk arbetskraft utför snöskottning på tak. Yrkesgruppen snöskottare på tak är inte heller med som en specifik kategori i Arbetsmiljöverkets statistik över utstationerade arbetstagare.

Även om statistik saknas menar Byggnads att det är vanligt med utländsk arbetskraft. Arbetsmiljöverket rapporterar att man påträffat asylsökande, idrottsföreningar med ungdomar i skolåldern och ibland även sjukskrivna som skottar tak under sina inspektioner.

Byggnads har också lyft fram att utstationerad arbetskraft generellt är överrepresenterad vad gäller dödsolyckor inom byggbranschen.

Fackligt center för papperslösa har noterat att det är vanligt förekommande att papperslösa utför snöskottning på tak och att de arbetar svart. Typiskt sett ökar risken för att arbetstidsreglering inte respekteras, att lönen är mycket låg och ofta inte betalas ut alls, alternativt ska betalas tillbaka till arbetsgivaren. Vidare förekommer oklara anställningsförhållanden på så vis att arbetstagaren inte får rätt information om var denne är anställd, och därtill har mycket lite kunskap om sina rättigheter.

I Plåt- och Ventilationsavtalet finns tydligt angivna lägsta tim- och månadslöner för arbetare som utför snöskottning på tak (ingår i ”övriga arbetstagare”). Det förekommer att snöskottning på tak utförs av företag inom närliggande yrkesområden som kan vara bundna av andra kollektivavtal med andra angivna lägsta tim- och månadslöner. Om företag helt saknar kollektivavtal finns en risk att de tillämpar anställningsvillkor som ligger under kollektivavtalsnivå.

Byggnads framhåller att arbetsuppgiftens tillfälliga natur och säsongsbetoning kan leda till prispress då företag endast kallar in arbetstagare vid behov.

Fall från höjd är en av de vanligaste orsakerna till att arbetstagare omkommer eller blir allvarligt skadade på arbetsplatsen. Riskerna vid snöskottning på tak handlar om allt från att det saknas fallskydd till att fallskydd inte används korrekt. Byggnads betonar också att det inte bara är förekomsten av säkerhetsutrustning som är viktig utan också kunskap om vilken utrustning som ska användas när och hur utrustningen ska användas.

Vid Arbetsmiljöverkets inspektioner hos nära 2 500 arbetsgivare, generellt inom bygg- och anläggning, ledde 62 procent till krav på åtgärder. Det vanligaste kravet vid arbete på tak var att gemensamma skyddsåtgärder ska vidtas framför personliga. Det är när fasta gemensamma fallskyddsåtgärder inte räcker till som personlig fallskyddsutrustning ska användas.

Byggnads ser en rad olika arbetsmiljörisker kopplat till snöskottning på tak. Dels delar de Arbetsmiljöverkets syn att hanteringen av fallskydd är en allvarlig arbetsmiljörisk som ofta får svåra konsekvenser som personskador och dödsfall. Byggnads menar fortsatt att det finns stora brister i skyldigheten att genomföra proaktiva riskbedömningar och att det saknas skriftliga räddningsplaner i de fall olyckor inträffar. Byggnads menar också att mörkertalet när det gäller olyckor sannolikt är stort.