Upphandlingspliktiga inköp för 1008 miljarder kronor 2024
- Annan statistik
Värdet av de inköp som omfattas av upphandlingslagarna uppskattas till 1 008 miljarder kronor 2024. Det motsvarade 17,5 procent av BNP till baspris. De upphandlingspliktiga inköpen minskade med en miljard kronor 2024 jämfört med föregående år.
Innehåll på denna sida
Värdet av de upphandlingspliktiga inköpen minskar
Värdet av de inköp som omfattas av upphandlingslagarna uppskattas till 1 008 miljarder kronor 2024. Det motsvarade 17,5 procent av BNP. De upphandlingspliktiga inköpen minskade med en miljard kronor 2024 jämfört med föregående år.
| 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Upphandlingspliktiga inköp | 607 | 626 | 637 | 654 | 692 | 715 | 761 | 788 | 791 | 850 | 929 | 1 009 | 1 008 |
| BNP till baspris | 3 302 | 3 373 | 3 519 | 3 756 | 3 885 | 4 047 | 4 225 | 4 453 | 4 445 | 4 802 | 5 158 | 5 488 | 5 776 |
| Andel av BNP till baspris | 18,4% | 18,5% | 18,1% | 17,4% | 17,8% | 17,7% | 18,0% | 17,7% | 17,8% | 17,7% | 18,0% | 18,4% | 17,5% |
Källa: SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026. Not: BNP till baspris exkluderar moms och andra produktskatter, men inkluderar produktsubventioner. Vid jämförelser mellan åren bör hänsyn tas till att beloppen inte är inflationsjusterade. Uppgifterna är avrundade till närmaste heltal eller decimal i det sista steget av beräkningen, oberoende av varandra och per rad för att säkerställa en tydlig och lättillgänglig presentation.
Att beräkna värdet av det som i praktiken upphandlas i Sverige är svårt. Därför beräknas i stället värdet av de upphandlingspliktiga inköpen – det vill säga de inköp som omfattas av någon av upphandlingslagarna lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU), lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF), lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS), lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner (LUK) och EU:s kollektivtrafikförordning. De upphandlingspliktiga inköpen avser uppskattat värde på de inköp som borde ha upphandlats oavsett om detta skett i praktiken eller inte (det vill säga inklusive direktupphandlingar).
Eftersom lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) är ett alternativ till upphandlingslagarna ingår även inköp inom valfrihetssystem i beräkningen. Valfrihetssystem regleras genom två särskilda lagar: lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) och lagen (2010:536) om valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen (LOVA). Tidigare fanns även lagen (2013:311) om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering (e-LOV), men denna avskaffades den 1 januari 2024 och ersattes av ett auktorisationssystem för elektronisk identifiering och digital post.
De upphandlingspliktiga inköpen för stat, kommuner och regioner uppskattas till 732 miljarder kronor 2024. Till det kommer de offentligt ägda bolagens och de privata bolagens upphandlingspliktiga inköp som sammanlagt uppgick till 276 miljarder kronor 2024. De offentligt ägda bolagens upphandlingspliktiga inköp uppgick till 254 miljarder kronor och de privata bolagens upphandlingspliktiga inköp till 22 miljarder kronor 2024.
Tänk på
SCB reviderar nationalräkenskaperna regelbundet, vilket kan innebära ändringar retroaktivt. Vi uppmuntrar därför att alltid hänvisa till Upphandlingsmyndighetens senast publicerade uppgifter som inkluderar de retroaktiva korrigeringarna vid det aktuella publiceringstillfället.
Källa: SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026. Not: Myndigheter avser statliga myndigheter, kommuner och regioner. Uppgifterna är avrundade till närmaste heltal.
Statistikdatabasen
Upphandlingsmyndighetens statistikdatabas innehåller statistik om annonserade upphandlingar i Sverige. I statistikdatabasen kan du hitta alla upphandlingar som har annonserats i en registrerad annonsdatabas.
Upphandlingspliktiga inköp beräknas utifrån nationalräkenskaperna
För att uppskatta värdet av de upphandlingspliktiga inköpen används offentliga inköp enligt nationalräkenskaperna från SCB som utgångspunkt för beräkningen. De offentliga inköpen i nationalräkenskaperna utgörs av offentlig sektors insatsförbrukning, bruttoinvesteringar och sociala naturaförmåner exklusive moms.
Alla offentliga inköp ingår inte i nationalräkenskaperna. I beräkningen görs därför tillägg för de offentliga inköp som inte ingår i nationalräkenskaperna under offentliga inköp.
Beräkningen kompletteras därefter med inköp som inte är offentliga inköp i nationalräkenskaperna men som ändå omfattas av upphandlingslagarna. Detta rör upphandlingspliktiga inköp av vissa offentligt ägda bolag och privata bolag.
Alla offentliga inköp omfattas inte av upphandlingslagarna och det finns flera undantag från upphandlingsplikten. Därför görs genomgående avdrag för de offentliga inköp som inte är upphandlingspliktiga. Exempel på offentliga inköp som inte omfattas av de svenska upphandlingslagarna är förvärv och hyra av fastighet, vissa sociala naturaförmåner och viss försvarsmateriel.
Utöver upphandlingslagarna finns i Sverige ytterligare nationella regler för myndigheters köp av tjänster samt utbetalningar av ersättning för olika tjänster. Exempel på sådana är skollagen och lagen om läkemedelsförmåner.
Upphandlingslagarna omfattar statliga myndigheter, regioner, kommuner och offentligt styrda organ samt i vissa särskilda fall även privata företag. De privata företag som omfattas av upphandlingslagarna är i huvudsak privata juridiska personer som med stöd av en ensamrätt eller särskild rättighet bedriver verksamhet inom någon av försörjningssektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster enligt 2 kap. 1–8 §§ LUF.
Beräkningsmetoden
Vill du veta mer om hur vi beräknat värdet av de upphandlingspliktiga inköpen hittar du underlag på vår sida om Beräkningsmetoden.